onsdag 10 november 2010

Detaljerad information om min dag. Haha.. (ointressant, egentligen..)

Dagen startade med att vi fick stressa för att ta oss iväg.
La ju Oscar tidigt igår för att vi skulle vakna i någorlunda tid så vi skulle kunna ta morgonen i en sansad takt. Tänkte att en väckare behöver jag inte ställa, han kommer vakna halv sju / sju...
Men ack så fel jag hade. vi klev upp 07,40 !!! :O
AAAAAAAAH, hoppa upp ur sängen, hoppade vidare in i kläderna, sprang in i Oscars rum som stod och skrattade, in på toa - byta blöja och på med dagens outfit.. Slå ihop välling, borsta gaddarna (slarvigt) . Lämna Oscar inne för att själv springa ut, backa bilen ur garaget, låta den gå ett tag, in med vagnen och packningen i bagaget, in för att klä på Oscar och mig själv för den delen.. Sen pang bom in i bilen för att rulla iväg.. Haha.. men det gick - kom bara några minuter försent.. Snabb är man om man bara vill! Haha..

Efter lämnandet sprang jag in på Ica (fick vänta 10 min innan de öppnade) för att handla det som behövdes. Sen hem och väl hemma fick jag ett otroligt städryck.. Hela nedervåningen är kliniskt rent.. Japp, riktigt stolt över mig själv faktiskt.. Vek en massa tvätt, jag lova - det var en jävla massa tvätt.. Hovva!
Hann starta och hänga två maskiner också.. Toppen.. Så imorgon när lilleman är hos dagmamman ska jag ta övervåningen och renbädda sängarna.. OJ SÅ SKÖNT!

Laddar dessutom för en jobbhelg, älskar det! Lite klirr i kassan känns AMAZING..

Btw, det märks att Oscar haft en tuff dag.. Han skulle gått i säng kl 16 om han bara fick.. Halv sex tänkte jag att ett bad kanske håller honom pigg och alert iaf nån timme till, för att sedan mysa med lite bokläsning.. Men badning ikväll var ingen hit. Skrik, vrål och skratt om vartannat.. Men skriket och vrålet tog överhand så en kvart senare tog jag upp honom.. Allt blev helt plötsligt sju resor värre och jag fick brottas ett tag innan pyjamasen var på.. och innan vällingen var gjord.. Det var riktigt långa minuter kan jag lova..

Men mysig blev han då han liks hade vällingflaska till hands.. Sen vinkade han och ville gå och sova.. Ja varför inte.. Klockan var bara 18 men så mycket den lilla hjärnan fått ta in idag, tänkte jag.. Puss gonatt sovgott.. Mjahaaaa, kring sjutiden grät han igen, lät honom ligga en stund ihopp om att han skulle somna om, men icket - det oskyldiga gråtet övergick till ''skrikgråt'' och jag hämtade honom, la honom på skötbordet, bytte blöja och tittade i hans mun - den 8e tanden är på väg - då gick det upp ett ljus för mig.. STACKAREN HAR JU OOOOOOOONT!


...Tandjäääklar...
  Lilla gubben.. Så det blev en alvedonsupp och mysning med mamma i fåtöljen en stund.. Han blev så avslappnad och var så trött, trodde att det kunde gå att lägga honom i sängen... Smög mig ut från sovrummet, men HEJBA. Då började det om, men det var mest tröttgråt denna gång.. Lät honom vara, men fick gå upp igen.. Suck... Där blev man fast ett bra tag, bära, skaka, gunga, sjunga.. Han blev lugn.. Nästan så han somnade i famnen, men tittade upp var och varannan sekund.. Mina armar blev tillslut som överkokt spaghetti, jag orkade inge mer,, Hålla i honom alltså.. La honom i sängen, han började direkt att knysta, nästan gråta.. Men jag la ner honom för att stryka på honom, för det älskar han.. Även där höll han på att somna, men tittade upp var och varannan sekund för att checka läget om morsan verkligen var kvar.. Efter en lååååååååång stund kändes det som rätt timing.. Men iiiiiicket.. Men jag gick och lät honom vara.. Och han SOMNADE.. Halleluja!
Vilket jobb det är att vara mamma egentligen, men jag älskar det. Trots att det är slitsamt och jobbigt kvällar och nätter som dessa.. Men man får igen det.. Ex idag när vi kommit hem från dagmamman ville han bara kramas.. Jättelänge, och det gjorde mig så lycklig och varm. Mitt hjärta smälte.. Så kramig har han aldrig någonsin varit.. Han riktigt kramades... Jätte hårt och jätte många gånger.. ÄLSKADE OSCAR!

Riktiga Bamsekramar, varma och kärleksfulla..

Över till någonting annat..
Jag funderar starkt på att gå och lägga mig, men jag hör att Oscar låter där uppe, så jag törs inte gå upp eftersom våran trappj*vel lever om som förbaskat... Det knakar och har sig.. Varje kväll är det en pina att gå upp, i rädsla för att väcka Oscar.. Men man klarar sig,... Oftast.. Inte kvällar som denna dock! Jag väntar tills Rikard kommer hem och så går vi upp tillsammans, vi går en gång istället för två omgångar..
SMAAAAART! Det är ju bara att lägga sig i soffan och sova tills han kommer, sen gå upp och lägga sig i sängen och sussa. Nemas problemas..

Oj så detaljerad jag varit känner jag.. Haha..
Men det är mest för att jag har så jäkla tråkigt..
Långläsning för er... ;)

Tack och bock för att ni tog er tid och läste..

GONATT! sov så gott...

1 kommentar:

Mammaminds sa...

Har också haft otaliga timmar i Ws sovrum, men så enkelt det är nu! Man har igen det. Ibland behöver det inte vara något, dom vill bara vara nära! :)