onsdag 25 augusti 2010

Bååring inlägg

Korsord. Ja de är vad jag löser ikväll. Kul? Njao men gör de väl mest kanske i hopp om att bli smartare. De enda jag har att säga ikväll är: Tur jag vet vilka jag har på min "vänner-jag-litar-på-lista" dom är få, men dom är bäst.. Min elit!

Pussar och kramar till er, ni är guld värda!

Leos Lekland

Igår så begav vi oss iväg till Leos Lekland och där spenaderade vi tiden väl. Jag har aldrig sett Oscar ha så roligt tror jag - flera timmar i sträck! Han hade knappt sovit någonting sen sju på morgonen tills på eftermiddagen så han knappt ens ville somna i bilen. Han var så upp i varv. Väl hemma så la jag i säng honom så han skulle orka dagen. Men nån halvtimma senare så var han på språng igen. Halv sju kunde han nästan inte hålla dom små ögonen öppna längre. Men gårdagen är en dag som borrat in sig djupt in i hjärtat! För att se sitt barn så glad så som Oscar var igår var en höjdpunkt i mitt liv!!! Favoriten var ju såklart bollhavet, trodde han skulle bli rädd och få panik när han i princip drunknade i bollar - men ack så fel jag hade, det var ju för tusan raka motsatsen... Jag och Anna var även atletiska och antog oss utmaningen och klättrade i alla dessa saker.. Det är ju banne mig ganska jobbigt ju, men så jäkla kul. Det är ju faktiskt inte bara roligt för barn, utan även för oss vuxna. Nästa gång tror jag att pappa R får följa  med oss :)
Så himla skoj med bollhav!
Han var så himla snäll och duktig hela dagen och inte minst sagt snygg!

Snart helg igen och hur den ska spenderas återstå att se!
Hörs,, :)

torsdag 12 augusti 2010

En helt vanlig tisdag.. =)

Puuuh..!


Man har verkligen att stå i när man ska baka och dona inför sitt första barns första födelsedag.

Det blir väl bättre med åren. Det är nytt för mig och man vill ha allting perfekt och jag vill kunna bjuda på mycket av det goda – bakverk såklart, inge annat.

Men än är jag inte nöjd, men min mamma och syster anser att jag har mycket. Men det tycker jag absolut inte. Man vet ju inte hur många som kommer och ska säga Grattis åt storkillen, då vill man ju då att fikat ska räcka åt allt kärt folk.

Och när man jobbar vissa dagar så hinner man inte, nästa dag när man är ledig så är på jakt efter den lilla krabaten nonstop. Så på kvällarna eller på eftermiddagarna när Rikard kommit hem får man skynda sig att slå ihop smeten/degen för att kavla ut och tjoffa in i ugn. Alltså här finns absolut ingen tid över. På kvällarna innan sängdags är min hjärna så uppvärmd att det nästan luktar grillad kyckling i huset. För det är ju inte bara sonen och all bakning som finns utan det är ju alla hushållssysslorna också. Men jag gillar utmaningar, det är tufft men kul. Och det blir ännu roligare när man lyckats åstadkomma mycket vettigt under en och samma dag. Då kan man sussa gott.. och inte minst sagt känna sig stolt!

Men det är ju inte alla dagar man ha denna energi till att göra allt som egentligen står på den där ”måste-listan” Nejnej.. Som tex denna vecka har jag varit sjuk, då har man definitivt inga krafter över. Kan inte slösa på dem i onödan, spara dem åt mitt lilla hjärta!

Han är btw mer vild än tam nu förtiden. På ett positivt sätt alltså..

Han springet, tjojjar omkring och tror han är någon sorts kung – fast det är han ju iofs. Han är VÅR lilla kung.. För det mesta är han glad och på alerten. Men han har nu börjat insjuknat han med i denna hemska förkylning som verkar drabba oss flesta människor, ONDA HEMSKA FÖRKYLNING. Han hostar, snorar lite smått och är extra trött och hängig. Men än är han inte sådär supermammig/pappig utan klarar sig ganska bra på egen hand då det gäller lekning.

Han har dessutom börjat förstå så mycket. Meningen: >Ska vi gå ut? Kan väl de flesta barn riktigt riktigt snabbt.. Men när jag frågar om vi ska byta blöja så springer han iväg och ställer sig utanför toadörren och pekar. Vill han att man ska läsa hans favvobok ’Det lilla tufftuff-tåget’ så kommer han och lägger boken antingen i knät eller någonstans bredvid en.. Är han hungrig eller bara kanske sugen på nått går han till köket och smackar med tungan, törstig… Ja då säger han: AAAAaaah (ni vet så som vi kan låta när vi tagit en slurk av någonting gott att dricka)

Sitter han och leker med bilar så brummar han och det flyger dreggel lite varstans.. Alltså han kan så mycket nu, det är så fascinerande att en sån liten människa kan så otroligt mycket. Jag har så svårt för att förstå det..

Häromdagen skulle jag ta med killen på en liten hjulingtur och frågade då Oscar vars är brummen (ja så kallas fyrhjulingen i detta hus) Då pekar han mot laggårn och säger brum.. Nej säger jag och pekar mot garaget.. Men TJI FICK JAG! Han och Rikard hade kört dagen innan och hade parkerat hjulingen i laggårn.. Helt otroligt att han kom ihåg det, för vanligtvis så står den i garaget.

Ja man ska aldrig sluta förvånas sägs det ju, det håller jag med om!

Nä om man ska återgå till vardagsbestyren, så som att hänga upp tvätten. Ska invänta på att lilleman vaknar från sin skönhetssömn. Blev konstigt med sömnen idag då han vaknat tidigt och dessutom blev han väckt då han skulle sova på förmiddagen. För ÄNTLIGEN så sover han bara en gång per dag (eller han har ju gjort det bra länge nu men…) Så han får väl hållas uppe en stund extra ikväll bara..

Nämen, nu har jag ju äntligen bloggat igen. Haha.. Långt mellan varven dock.

Men jag känner att det är inte lönt att blogga varje dag för min del för det händer så lite intressant i mitt liv så jag bloggar då jag helt enkelt känner för det :P



Tack och bock för att ni tog er tid att läsa!



KRAAAAAAAAAAAM..!